Peptider och proteiner är byggda på samma sätt: av aminosyror, sammanbundna med peptidbindningar. Det som skiljer dem är längden, och längden avgör nästan allt annat: hur molekylen viks, om den når fram till en cell och vilken uppgift den tar. Peptider är korta kedjor, oftast 2 till 50 aminosyror, och verkar framför allt som signaler. Proteiner är långa kedjor, från 50 aminosyror och ofta flera hundra, och utför arbetet i cellen.
Vad är en peptid, vad är ett protein?
En peptid är en kort kedja av aminosyror, typiskt 2 till 50 rester, länkade med peptidbindningar. Peptider är proteinernas byggstenar. De finns naturligt i kroppen och kan också komma utifrån, från föda, kosmetik eller läkemedel.
Ett protein är en stor och sammansatt molekyl av en eller flera långa aminosyrakedjor, var och en typiskt med hundratals till tusentals rester. Till skillnad från korta syntetiska peptider bildas proteiner biologiskt, genom ribosomal translation, med omfattande veckning och posttranslationell modifiering.
Storleken är den avgörande skillnaden
| Egenskap | Peptider | Proteiner |
|---|---|---|
| Kedjelängd | oftast under 50 aminosyror | 50 och fler, ofta hundratals till tusentals |
| Struktur | enkel uppbyggnad, lite veckning | komplexa tredimensionella strukturer med primär-, sekundär-, tertiär- och kvartärnivå |
| Framställning | kemiskt i laboratorium eller biologiskt i organismen | biologiskt, genom ribosomal translation med posttranslationell modifiering |
| Huvuduppgift | signalmolekyler, hormoner, neuromodulatorer, antimikrobiella ämnen | enzymer, strukturdelar, transportörer |
Varför mindre peptider kommer längre
Den mindre storleken ger peptider en verklig fördel när de ska nå cellmembranet och mål inne i cellen. Det är just det som låter dem verka som signalmolekyler och utlösa bestämda biologiska svar.
- Peptidhormoner. Insulin reglerar blodsockret, glukagon verkar åt motsatt håll. Oxytocin, en neuropeptid, förknippas med förlossning, amning och social anknytning.
- Neuropeptider. De verkar i hjärnan som signalsubstanser eller neuromodulatorer och påverkar beteende, känsla och smärtupplevelse. Endorfiner och substans P är exempel.
- Antimikrobiella peptider. De deltar i svaret på virus-, bakterie- och svampinfektioner och kan förstöra cellmembranet hos smittämnen. Defensiner hör till det medfödda immunförsvaret och undersöks på grund av den mekanismen som kandidater till nya antibiotika.
Ett bra exempel på signalfunktionen är glukagonlik peptid-1, GLP-1. Efter en måltid frisätter tarmen det hormonet, som får bukspottkörteln att avge mer insulin, saktar ned magsäckens tömning och skapar en mättnadskänsla. Hur den mekanismen används i medicinen beskrivs i texten om GLP-1 och inkretiner.
Proteinernas bredare uppgiftslista
- Katalys. En stor del av proteinerna är enzymer och driver cellfysiologins kemiska reaktioner.
- Transport och bindning. Hemoglobin transporterar syre, albumin och ferritin bär andra molekyler.
- Struktur. Kollagen, keratin och aktin är centrala byggdelar i vävnad och muskulatur och ger celler och vävnader stadga och form.
- Immunsvar. Antikroppar, själva proteiner, känner igen och neutraliserar smittämnen.
Där storleksregeln slutar gälla
De två klasserna liknar varandra i grunden: båda är kedjor av aminosyror med peptidbindningar, båda medverkar i cellsignalering och i strukturuppgifter, och båda kan ändras posttranslationellt, till exempel genom fosforylering eller glykosylering.
Storleksregeln är dessutom inte absolut. Peptider kan lägga sig samman till större strukturer som man klassiskt skulle kalla proteiner; vissa antimikrobiella peptider bildar av sig själva större oligomera former. Modifieringar som glykosylering eller lipidering ändrar en peptids storlek, stabilitet och egenskaper och gör gränsen suddigare.
Vad det betyder i praktiken
Eftersom peptider verkar riktat och når celler är de attraktiva kandidater för behandlingar. Syntetiska peptidläkemedel utvecklas mot diabetes, cancer och neurodegenerativa sjukdomar; GLP-1-agonister används vid typ 2-diabetes eftersom de sänker blodsockret och stöder viktnedgång. Antimikrobiella peptider undersöks som ersättning för klassiska antibiotika mot resistenta bakterier. I hudvård tränger mindre peptider in lättare, och därför dyker de upp i anti-age-formuleringar.
Proteiner räknas av andra skäl. De är oumbärliga för tillväxt och reparation av vävnad, och otillräckligt intag leder till förlust av muskelmassa och försvagat immunförsvar. Felveckning eller inlagring av proteiner ligger bakom en rad sjukdomar, däribland Alzheimers, Parkinsons och amyloidos.
Grunderna i hela ämnet samlas i ingången till peptider. Peptiderna i den här butiken är forskningsmaterial och inte läkemedel; villkoren står under juridisk information.
Vanliga frågor
Vad skiljer egentligen en peptid från ett protein?
Kedjelängden och det som följer av den. Peptider har oftast 2 till 50 aminosyror och en enkel uppbyggnad; proteiner 50 eller fler, ofta hundratals, och viks till komplexa tredimensionella former.
Är peptider proteinernas byggstenar?
Ja. Båda är kedjor av aminosyror med samma peptidbindning, och längre peptidkedjor är det som proteiner består av.
Varför tränger peptider in i celler bättre än proteiner?
För att de är mindre och enklare formade, vilket ger dem lättare tillgång till cellmembranet och till mål inne i cellen.
Är gränsen vid 50 aminosyror sträng?
Nej, den är en konvention. Peptider kan lägga sig samman till större strukturer, och modifieringar som glykosylering ändrar deras storlek och egenskaper.
Är kollagen en peptid eller ett protein?
Kollagen är ett protein, närmare bestämt ett strukturprotein. Kollagenpeptider som säljs som kosttillskott är korta fragment som uppstår när det bryts ned.