Effekten av peptider som verkar på tillväxthormonaxeln mäts med tre sorters mått: IGF-1 i blodet, kroppssammansättningen, alltså fettfri massa, fettmassa och midjemått, och enkla tester av fysisk funktion. Samma mått har använts i studierna i fyrtio år. Här går vi igenom exakt vad som mättes i studierna och vilka av måtten du kan upprepa själv.
Vilka tre sorters mått återkommer i varje studie?
Det första måttet är hormonellt. Tillväxthormon utsöndras i pulser, så en enstaka mätning i blodet säger lite. Därför mäter forskarna IGF-1, insulinliknande tillväxtfaktor, som bildas i levern under inverkan av tillväxthormon och håller en jämn nivå över dygnet. Det är den som visar om axeln över huvud taget har reagerat.
Det andra måttet gäller kroppssammansättningen: fettfri massa, fettmassa och midjemått. Det tredje är fysisk funktion, mätt med tester som tandemgång eller trappgång. Tillsammans ger de en bild som en badrumsvåg inte kan ge, eftersom vågen visar en enda siffra utan uppdelning i muskler och fett.
Vilken studie från 1990 startade diskussionen?
I New England Journal of Medicine publicerades då ett arbete om tillväxthormon hos män över sextio. I studien ingick 21 friska män i åldern 61 till 81 år, vars IGF-1 inte översteg 350 enheter per liter. Tolv av dem fick tillväxthormon subkutant tre gånger i veckan i sex månader, och nio fick ingenting.
I den behandlade gruppen steg IGF-1 till det intervall som är typiskt för unga, 500 till 1500 enheter per liter. Den fettfria massan ökade med 8,8 procent, fettmassan minskade med 14,4 procent och bentätheten i ländkotorna ökade med 1,6 procent. Hudtjockleken ökade med 7,1 procent, men den förändringen nådde inte statistisk signifikans. I gruppen utan behandling förändrades inget av värdena.
Vad visade en frisättare hos äldre personer?
År 2009 beskrev Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism en studie av kapromorelin, en oral tillväxthormonfrisättare. I den deltog 395 kvinnor och män i åldern 65 till 84 år med lätt nedsatt funktion. Deltagarna fick en av fyra doser eller placebo, och studien planerades för två år.
IGF-1 steg i alla grupper som fick läkemedlet, i proportion till dosen. Efter sex månader hade kroppsvikten ökat med 1,4 kg mot en minskning med 0,2 kg i placebogruppen. Den fettfria massan ökade med 1,4 kg mot 0,3 kg, och tiden för tandemgång förbättrades med 0,9 sekunder. Efter ett år förbättrades också trappgången. Man noterade även trötthet, sömnlöshet och en lätt ökning av fasteglukos och glykerat hemoglobin, vilket visar att det metabola måttet är lika viktigt här som måttet på funktion.
Vad visade tesamorelin för bukfettet?
Den senaste sammanställningen är från 2026 och gäller tesamorelin, den enda GHRH-analog som är registrerad som läkemedel. Metaanalysen omfattade fyra randomiserade studier med sammanlagt 909 patienter med lipodystrofi vid hiv-infektion. Tesamorelin i dosen 2 mg minskade mängden bukfett och midjemåttet, i genomsnitt med 1,61 centimeter jämfört med placebo. Författarna noterade också att behandlingen avbröts oftare i den aktiva gruppen.
Mer om själva molekylen finns i guiden om tesamorelin, och en karta över hela familjen i guiden om peptider för tillväxthormon.
Måtten sida vid sida
| Mått | Vad det visar | Hur det mättes i studierna |
|---|---|---|
| IGF-1 i blodet | om tillväxthormonaxeln har reagerat | varje månad, med ett blodprov |
| fettfri massa och fettmassa | riktningen på förändringen i kroppssammansättning | i början och i slutet av perioden |
| midjemått | mängden fett kring magen | med måttband, på samma ställe |
| tandemgång, trappor | funktion i rörelse | med tidtaget test med några månaders mellanrum |
| glukos och glykerat hemoglobin | metabolt svar | i blodet, tillsammans med övriga prover |
Vilka av mätningarna kan du göra själv?
IGF-1 analyseras i ett vanligt laboratorium med ett enda blodprov, så det är ett mått som finns även utanför en vetenskaplig studie. Midjemåttet mäter du med måttband, alltid på samma ställe och vid samma tid på dagen. Anteckna vikten på morgonen och ta bilder i samma ljus, annars visar en jämförelse efter två månader ingenting.
Rytmen betyder mer än utrustningen. I studierna ovan mättes kroppssammansättningen med några månaders mellanrum, eftersom sådana förändringar tar tid. En vecka är för kort för att se något, och daglig vägning visar mest variationer i kroppens vätska.
Var slutar jämförelsen?
Alla studier ovan gäller tillväxthormon eller registrerade läkemedel, givna till patienter med vissa indikationer. Peptiderna i vår katalog säljs som material för laboratorieforskning och har inga sådana studier på människa. Siffrorna i arbetena beskriver alltså mekanismen och sättet att mäta, inte ett löfte om resultat. Statusen för de enskilda molekylerna förklaras i guiden om peptidernas rättsliga status.
Tänk också på hur länge själva molekylen verkar, eftersom det avgör när en mätning är meningsfull. En sammanställning av halveringstider finns i guiden om hur länge en peptid stannar i kroppen. Priser och lagerstatus för alla produkter visar prislistan, och beskrivningarna av substanserna finns i butiken.
Vanliga frågor
Varför mäter man IGF-1 och inte tillväxthormon?
Tillväxthormon utsöndras i pulser, så en enstaka mätning säger lite. IGF-1 håller en jämn nivå över dygnet och används därför som mått på svaret.
Hur snabbt syns förändringar i kroppssammansättningen?
I studierna ovan mättes kroppssammansättningen efter sex och efter tolv månader, eftersom skillnaderna på kortare tid är för små.
Hur stor var förändringen i studien från 1990?
Den fettfria massan ökade med 8,8 procent, fettmassan minskade med 14,4 procent och bentätheten i ländkotorna ökade med 1,6 procent.
Påverkar en frisättare de metabola värdena?
I studien av kapromorelin noterades en lätt ökning av fasteglukos och glykerat hemoglobin, vid sidan av förbättrad kroppssammansättning och funktion.
Gäller siffrorna peptiderna i butiken?
Nej. De kommer från studier av tillväxthormon och registrerade läkemedel, och peptiderna i katalogen säljs som material för laboratorieforskning.
Varifrån uppgifterna kommer
Studien av tillväxthormon hos äldre män kommer från New England Journal of Medicine, 1990. Studien av kapromorelin kommer från Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism, 2009. Metaanalysen av tesamorelin vid lipodystrofi, med fyra randomiserade studier och 909 patienter, publicerades 2026.
Källor
- Rudman D, Feller AG, Nagraj HS et al. Effects of human growth hormone in men over 60 years old. New England Journal of Medicine, 1990, 323(1): 1-6. https://doi.org/10.1056/NEJM199007053230101
- White HK, Petrie CD, Landschulz W et al. Effects of an oral growth hormone secretagogue in older adults. Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism, 2009, 94(4): 1198-1206. https://doi.org/10.1210/jc.2008-0632
- Ditta AM, Naeem RM, Sami MM et al. Efficacy and Safety of Tesamorelin in People Living With HIV (PLWH) With Lipodystrophy: A Systematic Review and Meta-Analysis. Journal of the International Association of Providers of AIDS Care, 2026, 25. https://doi.org/10.1177/23259582261475549